SV
EN
  • DURATIONAL SPACE #5  

    Roxy Farhat, Elias Björn, Andreas Engman, Josefina Björk &
    Dsplcd Vsn; Salad Hilowle + Jean Pedro Fabra Guemberena feat Jean-Louis Huhta 

    21.11 – 7.12 

    Fem performance samtidigt! 

    DURATIONAL SPACE #5 öppnar den 21 november med fem nyproducerade performanceverk som pågår samtidigt, i samma rum, i 3 timmar. Varje konstnär/konstnärsgrupp har själva format platsen utifrån gemensamma förutsättningar och arbetat fritt utan någon tematisk styrning.

    Med stolthet kan vi nu öppna ett rum där tankar runt konstens möjligt förestående undergång, bio-politiska aspekter av mjölksyrefermentering möter en kollektiv offentlig ljudaktion, enskilda barsamtal och manlig intim absurditet. Ni rör er fritt från verk till verk och kan stanna så länge ni önskar. 

    ↓LÄS OM PERFORMANCENA OCH KONSTNÄRERNA ↓

    “Har konsten accepterat sin egen undergång? Vår gemensamma kultur monteras ner, ett parti sprunget ur nazismen styr svensk politik, högerextrema vindar blåser över hela Europa, världen ser på när barn bombas till döds och klimatkatastrofen hotar själva grunden för mänskligt liv. Ändå fortsätter vi göra konst och inte revolt. Är det nihilism eller mänsklig natur att fortsätta utsmycka den såg som fäller hela det träd vi sitter i? Är det dags att lämna konsten eller kan den bli något starkare än den är idag? 

    Kom och hjälp mig svara på de här frågorna på LPS  21 november – 6 december.
    Min vän Ana Rab kommer att ta emot er och guida er i hur ni deltar. Den 7 december blir det ett öppet avslutande samtal, då bestämmer jag mig.”                
    Roxy Farhat (oktober 2024)

    Roxy Farhats (f. 1984, i Teheran, bor och verkar i Stockholm) verk utgår ofta från självupplevda händelser eller situationer och behandlar frågor som kapitalismens makt över det offentliga och privata rummet, fördomar, samhälleliga strukturer och vad konstens roll egentligen är. Hennes verk kännetecknas ofta av en kitschig och absurd humor som bottnar i ett politiskt allvar.

    I Elias Björns performance Sagan om Grodan som ville bli Prins formar tre män ett absurt intimt kammarspel med utgångspunkt i ett pågående arbete, som startade redan 2011. I detta, liksom i sina tidigare verk, arbetar Elias Björn med kroppen och språket som utgångspunkt för att utforska individens relation till kollektivet, där identitetsskapande möter samhälleliga normer.
    Performers: Håkan Magnusson, Daniel Mårs, Dragan Smajovic

    Elias Björn (f. 1979, i Lund bor och verkar i Göteborg) arbetar med olika medier i verk som kretsar kring frågor om den manliga självbilden och hur vi gemensamt skapar och formar individen genom berättelser, genrer och möten. Teman som våldskapital, populärkultur, hierarki, ensamhet, intimitet, hjältefiguren och den misslyckade individen genomsyrar hans undersökningar om vad som förenar och särskiljer oss.

    I Andreas Engmans verk Corpus Politicum A Lively Vessel möts du av ett transparent rum som pulserar i ett intensivt rött sken. Innanför draperiet rör sig en kropp ständigt, i en konstant produktion av mjölksyra och därmed i en pågående fermenteringsprocess. 

    Andreas Engman fortsätter här sina konstnärliga undersökningar av bio-politiska aspekter av  mjölksyrefermentering och dess kemiska processer. I den tredje och sista delen av sitt utforskande fördjupar han sig mer i kroppen än tidigare, där de performativa och metaforiska aspekterna av mjölksyraproduktion möter organismtanken – en riktning inom politisk filosofi där kroppen används som metafor för den suveräna nationalstaten eller andra samhällsinstitutioner. 
    Performer: Andreas Engman

    Andreas Engmans (f. 1979 i Göteborg, bor och verkar i Göteborg) konstnärliga praktik bygger på ett konceptuellt förhållningssätt och rör sig inom områden som institutionskritik och alternativa pedagogiska ramar. Där Engman undersöker hur en utvidgad förståelse av institutionskritik kan formas i skärningspunkten mellan feministiska pedagogiker, affektiva strategier och matpolitik.  

    Josefina Björk öppnar en bar där tiden är ur led. Besökarna bjuds på en cocktail av collage från filmscener, samtal mellan främlingar, olika förhandlingar och ett soundtrack som lever sitt eget liv. Bargästerna får delta tills tiden tar slut. Verket är ett samarbete med kompositören och ljuddesignern Adde Andreas Huumonen. 
    Performer: Josefina Björk

    Josefina Björk (f. 1985, i Skövde, bor och verkar i Stockholm) är performancekonstnär och regissör. Hennes verk tar ofta avstamp i samtida dilemman som fascinerar henne, och där publiken aktivt bjuds in att delta i utforskandet av dessa teman. Situationerna bygger ofta på vardagliga sociala fenomen som skruvas upp och suddar ut gränserna mellan publik, konstverk och konstnär. 

    Kollektivet Dsplcd Vsn (Salad Hilowle + Juan-Pedro Fabra Guemberenahar valt att presentera ett verk av kompositören och musikern Jean Louis Huhta. 

    Jean Louis Huhta genomför en pågående dynamisk musik- och ljudinstallation som interagerar med rummet genom att fånga upp, modulera och förstärka vissa frekvenser av ljud som passerar och uppstår under tiden verket visas, som en kollektiv offentlig aktion.
    Under arbetsprocessen kommer Huhta, (ibland tillsammans med Fabra Guemberena och Hilowle), att spela in och återge ljud i realtid som sammanställs till en fysisk utgåva i slutet av processen.

    Performer: Jean Louis Huhta

    Jean-Louis Huhta (f. 1965 i Göteborg, bosatt och verksam i Köpenhamn) är musiker, producent och konstnär. Huhta har framträtt inom svensk musik och konst sedan han började sin karriär som percussionist i punkband som Cortex och Anti-Cimex under 1980-talet.Han är känd för att röra sig fritt mellan olika musikstilar. Idag arbetar han mest med elektroniska instrument och modulära synthesizers. Hans arbete präglas av en experimentell anda och ett starkt intresse för ljudets fysiska och mentala påverkan.

    Kollektivet Dsplcd Vsn är (Salad Hilowle + Juan-Pedro Fabra Guemberena)
    Salad Hilowle (f.1986, i Mogadishu, bor och arbetar i Stockholm) använder en forskningsbaserad metod som lyfter fram bortglömda eller dolda berättelser genom konsthistorien och populärkulturen. I sin konst har Hilowle ofta undersökt hur afrosvenskar representeras i kulturhistorien. Genom att gräva i arkivmaterial följer han spåren av förbisedda ämnen och berättar alternativa historier.

    Juan Pedro Fabra Guemberena (f. 1971, i Montevideo, bor och arbetar i Berlin/ Stockholm) är en konstnär vars teman har tidigare pendlat mellan modern krigföring, imperialism och den förbjudna kombinationen av våld och sexualitet. Men på senare år har han slagit in på en betydligt mer skör och personligt gestaltad väg i sitt konstnärskap. Nu är det inte masker, kamouflage och förställning som gäller, utan den egna personliga historien som konstnären upplevde den, i förtryckets och den politiska kampens Uruguay på 1970-talet.
    CuratorersLilith Performance Studio – Elin Lundgren & Petter Pettersson

    Med DURATIONAL SPACE undersöker LPS ett nytt format för studion, parallellt med kärnverksamheten med storskaliga soloperformance. Tanken är en öppen och generös visning av performancekonst, där besökare kan vandra fritt och uppleva två eller flera separata performanceverk under samma kväll. DURATIONAL SPACE öppnar upp studion och ger oss möjlighet att visa fler konstnärer under en längre tid i en form som ligger närmare utställning än föreställning.

    Formatet DURATIONAL SPACE invigdes 2022 Se videodokumentationer från tidigare → LPS ARKIV

  • DURATIONAL SPACE #5

    Featuring: Roxy Farhat, Elias Björn, Andreas Engman, Josefina Björk, & Dsplcd Vsn (Salad Hilowle + Juan Pedro Fabra Guemberena feat. Jean-Louis Huhta)

    21 November – 7 December 2024

    Five Performances at the same time!

    DURATIONAL SPACE #5 opens on 21 November with five newly produced performances,
    all running simultaneously in the same room for 3 hours.

    Each artist or artist group has shaped the space according to shared conditions, working freely without any thematic constraints. We are proud to open a space where ideas about the potential demise of art, bio-political aspects of lactic acid fermentation, collective public sound actions, intimate bar conversations, and male absurdity come together. You are free to move between the performances and stay as long as you wish.

    ↓ Below you can read more about each artist and their work ↓

    Has art accepted its own demise? Our shared culture is being dismantled, a party born from Nazism governs Swedish politics, far-right winds blow across Europe, the world watches as children are bombed to death, and the climate catastrophe threatens the very foundation of human life. Yet we continue to make art, not revolt. Is it nihilism or human nature that makes us continue decorating the saw that fells the tree we sit on? Is it time to leave art behind, or can it become something stronger than it is today?
    Come help me answer these questions at LPS from 21 November to 6 December.
    My friend Ana Rab will welcome you and guide you on how to participate.
    On 7 December, there will be an open concluding discussion, where I will make my decision.
    Roxy Farhat (October 2024)

    Roxy Farhat (b. 1984, Tehran, based in Stockholm) often draws from personal experiences to address questions of capitalism’s power over public and private spaces, societal prejudices, and the role of art. Her work is characterized by kitschy, absurd humor rooted in political seriousness.

    In Elias Björn’s performance The Tale of the Frog Who Wanted to Become a Prince, three men shape an absurd, intimate chamber play based on an ongoing project that began back in 2011.
    In this work, as in his previous ones, Elias Björn uses the body and language as starting points to explore the individual’s relationship to the collective, where identity formation intersects with societal norms.
    Performers: Håkan Magnusson, Daniel Mårs, Dragan Smajovic.

    Elias Björn (b. 1979, Lund, based in Gothenburg) works across various media, with pieces exploring male identity and how we collectively shape and form the individual through stories, genres, and encounters. Themes such as violence, popular culture, hierarchy, loneliness, intimacy, heroism, and failure permeate his examination of what unites and divides us.

    In Andreas Engman piece Corpus Politicum: A Lively Vessel, you are greeted by a transparent room glowing with intense red light. Inside the drape, a body is in constant motion, producing lactic acid and thus undergoing an ongoing fermentation process. Andreas Engman continues his artistic exploration of the bio-political aspects of lactic acid fermentation and its chemical processes. In the third and final part of this series, he delves deeper into the body, where the performative and metaphorical aspects of lactic acid production meet organism theory—a political philosophy in which the body is used as a metaphor for the sovereign nation-state or other societal institutions.
    Performer: Andreas Engman

    Andreas Engman’s (b. 1979, in Gothenburg where he’s based) works conceptually, exploring areas like institutional critique and alternative pedagogical frameworks. He investigates how an expanded understanding of institutional critique can be shaped at the intersection of feminist pedagogies, affective strategies, and food politics.

    Josefina Björk opens a bar where time is out of joint. Visitors are treated to a cocktail of collages from film scenes, conversations between strangers, various negotiations, and a soundtrack with a life of its own. The bar guests can participate until time runs out. The work is a collaboration with composer and sound designer Adde Andreas Huumonen.
    Performer: Josefina Björk.

    Josefina Björk (b. 1985, Skövde, based in Stockholm) is a performance artist and director. Her works often spring from contemporary dilemmas that fascinate her, with the audience actively invited to engage in exploring these themes. The situations she creates often revolve around everyday social phenomena, heightened and blurred to challenge the boundaries between audience, artwork, and artist.

    The collective Dsplcd Vsn (Salad Hilowle + Juan Pedro Fabra Guemberena) has chosen to present a work by composer and musician Jean-Louis Huhta.

    Jean Louis Huhta is conducting an ongoing, dynamic music and sound installation that interacts with the space by capturing, modulating, and amplifying certain sound frequencies that pass through and emerge during the display, as a collective public action. During the work process, Huhta, (sometimes in collaboration with Fabra Guemberena and Hilowle), will record and play back sound in real-time, which will be compiled into a physical release at the end of the process.
    Performer: Jean Louis Huhta

    Jean-Louis Huhta (b. 1965 in Gothenburg, based in Copenhagen) is a musician, producer, and artist. Huhta has appeared in Swedish music and art since he began his career as a percussionist in punk bands like Cortex and Anti-Cimex in the 1980s. He is known for moving freely between various musical styles. Today, he mainly works with electronic instruments and modular synthesizers. His work is characterized by an experimental spirit and a strong interest in the physical and mental impact of sound.

    The collective Dsplcd Vsn consists of Salad Hilowle + Juan-Pedro Fabra Guemberena.

    Salad Hilowle (b. 1986, Mogadishu, lives and works in Stockholm) uses a research-based approach to highlight forgotten or hidden narratives in art history and popular culture. In his art, Hilowle has often explored the representation of Afro-Swedes in cultural history. By delving into archival material, he traces overlooked subjects and tells alternative stories.

    Juan Pedro Fabra Guemberena (b. 1971, Montevideo, lives and works in Berlin/Stockholm) is an artist whose themes have previously oscillated between modern warfare, imperialism, and the forbidden combination of violence and sexuality. However, in recent years, he has embarked on a much more fragile and personal path in his artistry. Now, it is no longer about masks, camouflage, and disguise but rather about the personal history the artist experienced in the context of repression and political struggle in Uruguay during the 1970s.

    Curators: Lilith Performance Studio – Elin Lundgren & Petter Pettersson

    With DURATIONAL SPACE, LPS explores a new format alongside its core work with large-scale solo performances. The idea is an open and generous display of performance art, where visitors can wander freely and experience two or more separate works in the same evening. DURATIONAL SPACE opens up the studio and allows us to showcase more artists over a longer period in a format that leans closer to an exhibition than a traditional performance.

    DURATIONAL SPACE was inaugurated in 2022. Take a look of the video documentation of previous events →LPS ARCHIVE

  • NOW
  • NOW
  • NOW
  • NOW
  • NOW
  • NOW
  • Roxy Farhat, Lilith Performance Studio, 2024
    Roxy Farhat, Lilith Performance Studio, 2024
  • Elias Björn, Sagan om Grodan som ville bli Prins, Lilith Performance Studio, 2024
    Elias Björn, Sagan om Grodan som ville bli Prins, Lilith Performance Studio, 2024
  • Andreas Engman, Corpus Politicum A Lively Vessel, Lilith Performance Studio, 2024
    Andreas Engman, Corpus Politicum A Lively Vessel, Lilith Performance Studio, 2024
  • Josefina Björk, Lilith Performance Studio, 2024
    Josefina Björk, Lilith Performance Studio, 2024
  • Elias Björn, Sagan om Grodan som ville bli Prins, Lilith Performance Studio, 2024
    Elias Björn, Sagan om Grodan som ville bli Prins, Lilith Performance Studio, 2024
  • Roxy Farhat, Lilith Performance Studio, 2024
    Roxy Farhat, Lilith Performance Studio, 2024
  • Andreas Engman, Corpus Politicum A Lively Vessel, Lilith Performance Studio, 2024
    Andreas Engman, Corpus Politicum A Lively Vessel, Lilith Performance Studio, 2024
  • Elias Björn, Sagan om Grodan som ville bli Prins, Lilith Performance Studio, 2024
    Elias Björn, Sagan om Grodan som ville bli Prins, Lilith Performance Studio, 2024
NEWSLETTER
@