Myriam Laplante – The Night Watch
Myriam Laplante
The Night Watch
Performance: 21-23 March 2013
Open Hours: 7pm-10pm.
Participants: Myriam Laplante, Pether Lindgren, Lo Pettersson – Lundgren, Joar Dahlskog,
Nora Hadaf, Emily Johansson, Filip Jönsson, Josefin Snygg, Linda Granath, Ellen Malmberg,
Selma Kjellson, Marcus Karlsson, Anders E Larsson, Hanna Nygren, Helena Olsson, Tomas Gilljam, Ingrid Allering
The audience is let in small groups every 15 minutes and can stay as long as they want.”The cat is dead and alive- at the same time”.
From a timeless office, a security guard is controlling a parallel operation on a surveillance monitor. Six cameras record the course of events from an unidentified site. What is he protecting? What are the cameras observing? Does the operation exist without the guard? Using a playful and absurd process Laplante explores the precariousness of our perception, inspired by the illustration of quantum mechanics through the paradox of Schrödinger’s cat.
The Night Watch combines synchronous perception with uncanny staged events. The viewer is free to go straight through the rabbit hole into the experiment, and become a part of the simultaneous reality. The audience is let into the guard’s office and he locks the door behind them. It is a classical sitting room with a bookshelf and a desk with a surveillance monitor and a crow. From beyond the room, a beating heart, strange percussions and squeaky sounds is heard, creating a strange melodic rhythm that rises in a crescendo. The guard sits down and watches the black surveillance screen, the crow slightly moves. The sounds from beyond stop and something appears on the monitor. A colored light floats on the top of the surveillance screen. Four people appear at the bottom of the screen, seemingly trying to reach the light. They disappear. The clicking sound starts again. The guard goes to the bookcase, puts his finger in a bust’s eye and the cabinet slides open revealing a hidden passage filled of smoke and a sign: “Caution: you are about to enter the experimental area”. The audience steps in to a totally different universe.
Dimly lit white rooms are divided by white drapes that are constantly shifted by people in white protective clothes and bubble helmets. The perception shifts all the time by the constant change of the imagery, rooms opening and closing in an uncanny disorienting way. The audience roams through, sometimes being closed in alone in a space with the hula dancer, or in front of a window with swift flashing stars, suddenly a floating head on a cushion emerges and you are closed in with a bubble helmet person making popcorn and a lost hero is trying to fly behind you. An old sci-fi film on a monitor appears and a growing landscape made of chocolate is built up on a table. A character dressed in black, wearing glasses with holographic “love” wanders through the space whispering paradoxes, absurd jokes and strange thoughts about perception to the public.
The sound stops and the space opens up as a big hall. Three black rooms yet unseen are revealed. In one of them, a person in black holds a light sphere against the black backdrop, moving from left to right. In the other two spaces, four people jump, reaching for nothing. The image is now seen simultaneously by two groups of viewers: a new group in the guard’s office sees the whole image on the monitor and the group that has come down the rabbit hole sees it live but fragmented.
Myriam Laplante, (b. Chittagong, Bangladesh 1954) lives and works in Bevagna, Italy. In her performances, installations, sculptures and photographs, she blends cynicism and derision, melancholy and loss of control. She stages raw, biting, sometimes stern enactments that emanate from a bizarre and fantastic imagery. The characters she creates evolve in borderline situations between pleasure and discomfort.
Performance: 21-23 March 2013
Open Hours: 7pm-10pm.
Participants: Myriam Laplante, Pether Lindgren, Lo Pettersson – Lundgren, Joar Dahlskog,
Nora Hadaf, Emily Johansson, Filip Jönsson, Josefin Snygg, Linda Granath, Ellen Malmberg,
Selma Kjellson, Marcus Karlsson, Anders E Larsson, Hanna Nygren, Helena Olsson, Tomas Gilljam, Ingrid Allering
The audience is let in small groups every 15 minutes and can stay as long as they want.”Katten är död och levande- på samma gång.”
En monumental performance av Myriam Laplante om varseblivning, tvivel och kaninhål.
Från ett tidlöst kontor kontrollerar en säkerhetsvakt ett parallellt skeende på en övervakningsmonitor. Sex kameror registrerar händelser på en odefinierbar plats. Vad är det han vaktar? Vad observerar kamerorna? Existerar händelserna utan säkerhetsvakten? Laplante använder en lekfull och absurd process för att undersöka osäkerheten i vår uppfattningsförmåga, inspirerad av illustrationen av kvantfysik genom paradoxen av Schrödingers katt.
Performancen The Night Watch kombinerar synkron varseblivning med kusliga iscensatta händelser. Besökaren tillåts gå rakt genom kaninhålet in i experimentet och bli del av en simultan verklighet.
En nattvakt leder in besökarna i små grupper i sitt kontor och låser dörren: ett klassiskt vardagsrum med en bokhylla, ett skrivbord med en övervakningsmonitor och en korp. Vakten ser på en tom monitor, korpen rör sig. Utanför hörs hjärtslag, slagverk och märkliga ljud som skapar en melodisk rytm som utvecklas i ett crescendo. Ljudkulissen tystnar och ett lysande klot blir synligt på den övre delen på monitorn. Det rör sig fritt i luften från ena sidan till den andra. Fyra människor syns på den nedre delen av skärmen och tycks försöka nå klotet. De försvinner och ljudkulissen börjar om. Vakten och sätter in ett finger i ögat på en byst i bokhyllan. Hyllan glider åt sidan och en gömd rökfylld passage blir synlig med en varningsskylt: “Varning: du är på väg att gå in i det experimentella området”. Publiken träder in i ett annat universum.
Svagt upplysta vita rum delas upp av vita draperier som konstant förändras av människor i vita skyddsoveraller och bubbelhjälmar. Perceptionen förändras gång på gång och scenbilderna byts ut, upprepas och bildar nya. Rum öppnas och stängs på ett kuslig disorienterande sätt medan publiken rör sig igenom de förändliga rummen. Fler bilder och scener framkallas; ett huvud svävar på en kudde, en bubbelhjälmsgestalt fångar ljudet från poppande popcorn, en förlorad hjälte försöker flyga, och ett växande landskap av choklad byggs upp på ett bord.
En svartklädd figur med LOVE skrivet på sina glasögon går omkring och viskar paradoxer, absurda skämt och märkliga tankar kring varseblivning tätt på publiken.
Ljudet försvinner och rummen öppnas upp till en stor sal. Tre osedda svarta rum blir synliga. I det ena för en svartklädd person ett lysande klot från ena sidan till den andra. I de andra rummen sträcker sig fyra personer efter inget alls. Bilden visas nu simultant för två grupper: en ny grupp inne i vaktens kontor ser hela bilden på monitorn och gruppen som passerat genom kaninhålet ser det direkt men uppdelat.
Myriam Laplante (f. Chittagong, Bangladesh 1954) bor och arbetar i Bevagna, Italien. Hennes arbeten tar avstamp i en känsla av alienation och ett tillstånd av permanent tvivel, en vägran att anpassa sig till samhället och svårigheter i kommunikation. Med en blandning av cynism och förlöjliganden, melankoli och förlust av kontroll skapar Laplante råa, bitande iscensättningar med ett bisarrt och sagolikt bildspråk.