Elin Lundgren

Elin Lundgren
Back in Baby’s Arms

Performance: October 11, 2008. 2 pm
Participants: 100 women & 2 bus drivers
Duration: 30 minutes


EN
SV
  • A hundred women with a hundred different faces with traces of domestic abuse, get off the bus. In a coherent and silent choreography they spread out in Gustav Adolfs torg, a central square in Malmö, on a Saturday afternoon in October. Standing still among weekend-strolling people, their faces show traces of slaps, burn-marks and strangleholds. No one speaks, only the bruises and flesh wounds on their faces, throats and hands tell a story. Each woman her own. The constant movement in the square suddenly comes to a standstill when those around notice the women. After a while, the passers-by start to indiscreetly comment and photograph the wounds.

    Elin Lundgren has chosen a public action as the artistic means for her performance. She creates a “tableau vivant”, a living picture, which like a dream or a nightmare brusquely claims our time and attention. The title Back in Baby’s Arms is taken from the Patsy Cline song of 1963. Lundgren puts to a test the potential of art to exercise resistance and open up a dialogue. She also seeks the possibilities of art to reach spaces within the individual that are not defined in rational terms.

    In works that relate to alienation, violence and failures, Elin Lundgren (born in 1973 in Stockholm, Sweden, lives and works in Malmö) constructs her pieces like living pictures. An absurd and raw humour meets a naked documentary narrative. Lundgren’s intention is evidently political without ever opting for the agreed-upon and safe road.

  • Hundra kvinnor med hundra olika ansikten av misshandel stiger av bussen. I en samlad tyst koreografi sprider de ut sig över Gustav Adolfs torg i centrala Malmö en lördagseftermiddag i oktober. Stilla står de mellan helgflanerande människor. Ansiktena avslöjar spår av slag, brännmärken och stryptag. Ingen talar, endast blåmärkena och rivsåren på deras ansikten, halsar och händer berättar en historia. Var och en sin egen. Den konstanta rörelsen på torget stannar plötsligt av när omgivningen lägger märke till kvinnorna. Förbipasserande börjar efter en stund närgånget kommentera och fotografera såren.

    Elin Lundgren har valt en offentlig aktion som konstnärlig metod i sitt performance. Hon skapar en ”tableau vivant”, en levande bild, som likt en (mar)dröm ogenerat gör anspråk på vår tid och vårt medvetande. Titeln Back in Baby’s Arms är tagen från Patsy Clines låt från 1963. Lundgren prövar konstens potential att utöva motstånd och öppna upp för dialog, liksom hon söker dess möjlighet att nå platser inom individen som inte låter sig definieras i rationella termer.

    I arbeten som berör utanförskap, våld och misslyckanden bygger Elin Lundgren (född 1973 i Stockholm, bor och arbetar i Malmö) sina verk som levande bilder. En absurd och rå humor möter ett avklätt dokumentärt berättande. Lundgrens intention är tydligt politisk utan att för den skull staka ut någon korrekt och säker väg.


 

 



Loading