Lilith

Author Archives

Now Lilith’s 10th Anniversary starts and ……YOU ARE INVITED!
The celebration continues all the way until December with a series of unique performances by 5 beloved artists from Lilith’s past, which have freely interpreted what a dinner party can be.

First out, YOU ARE INVITED – “Orient Express, Yourself” by Dafna Maimon, 22-24 September.
Orient Express was Finland’s first Falafel and Kebab restaurant, which was started in 1985 by Dafna Maimon’s father in the shopping gallery Forum in Helsinki.
The restaurant from the 80’s is now recreated inside Lilith’s. An absurd, playful, and socially critical performance titled “Orient Express, Yourself.”
“Orient Express, Yourself” by Dafna Maimon is open 22-24 September between 19-21.

The invited artists are:
Dafna Maimon (Israel / Finland) 22-24 September
Myriam Laplante (Italy) 12-14 October
Odun Orimolade (Nigeria) 24-25 November
The Icelandic Love Corporation (Island) 14-16 December

 

 


SV
EN
  • Man blir så glad när någon skriver så här BRA om vad man har sysslat med de senast 10 åren! Lilith 10 år YEAH!!

    LÄS HELA ARTIKLEN HÄR NEDAN

    Hemma-hos reportage på Lilith av Sune Johanesson Kristianstadbladet
    “En central scen i Ruben Östlunds Guldpalmsprisade film “The Square” består av en tackmiddag för samtidskonstens vänner och mecenater. Som en slags igångsättande förrätt bjuds det på en kraftfull performance med en halvnaken man.

    Jag gissar att paret och konstnärsduon Elin Lundgren och Petter Pettersson inte är överraskade. I höst fyller deras performancestudio Lilith Performance Studio, med bas i Malmö, tio år och under de här åren har de inte bara märkt av ett ökat intresse för den egna verksamheten, hela performancekonsten har klättrat rakt uppåt.

    Men de nämner också hur detta har inneburit att performanceartister allt oftare ses som en krydda, ett oväntat och partyhöjande inslag i en rad sammanhang. Precis som i “The Square”.

    Lilith Performance Studio har sin bas i Malmö, men själv bor paret Lundgren och Pettersson i trakterna runt Linderöd. “På”, som Kristianstadsbladets fotochef Tommy Svensson uttrycker det, “klassisk TV-Svängenmark”. Vi kör dit för att få svar på hur de ska fira höstens tioårsdag, men vi börjar med att undra varför performancekonsten blivit så populär under de senaste åren.

    – Styrkan med performancekonsten? säger Petter Pettersson och funderar ett tag.

    – Att den inte har samma tradition som teatern, den är friare på det viset. Det finns inga tunga, hundra år gamla institutioner som vurmar för performancekonsten. Fortfarande finns det ju teaterprofessorer som slår folk i huvudet när det har skrivits fel nånstans.

    Elin Lundgren fortsätter: – Det hade inte varit någon trygghet för oss att arbeta inom teaterns tradition, snarare ett ok. Vi vill bjuda in konstnärer efter vår egen smak, men letar alltid efter personliga konstnärskap med skiftande uttryck och från olika delar av världen. Det ger intressanta samarbeten och visar även hur bred dagens performancekonst är, det handlar inte endast om en enda tydlig genre.

    – Vi opererar definitivt inte inom teaterns form, vi rör oss inom vårt eget system. Det är en stor frihet, säger Petter Pettersson och det här samtalets stafettpinne tas i mål av Elin Lundgren.

    – Vi har otroligt svårt att följa en viss tradition och vill aldrig bli instoppade i ett snävt fack. Det vi egentligen håller på med är punk.

    Det var just denna konstnärliga frihet de lockades av när de en bit in på 2000-talet kände att deras Malmöbaserade teatergrupp Teater Lilith började stå stilla. Oavsett vad de satte upp nådde de inte utanför en trogen och homogen grupp besökare. “Det var”, som Pettersson formulerar det, “det var som om vi kunde personnumren på alla i publiken.”

    Dock, de visste två saker: att de ville fortsätta med en konstnärlig verksamhet, men att den behövde förändras.

    – Jag kommer från teaterhållet, är ju i grunden skådespelare, medan Petters bakgrund finns i bildkonsten. Kunde vi föra samman dessa uttryck på något vis, och testade genom att ordna några festivaler. Lilith by Night, kallade vi dessa tillfällen och vad hände, jo plötsligt nådde vi en större och ny publik, säger Elin Lundgren och fortsätter.

    – Detta födde frågan inom oss om vad som skulle ske om vi gav bildkonsten samma förutsättningar som finns inom teaterns värld? Genom att arbeta med olika former av uppsättningar och där konstnärerna ges arvode, precis som en skådespelare inom teatern får. Så föddes vår studio.

    Namnet Lilith fick vara kvar men Teater byttes ut mot Performance Studio. Och den nya resan började ta fart, genom samarbeten med ett flertal personer som på kort tid resulterade i flera föreställningar.

    – Det som gjorde den här starten möjlig var ett bidrag på 1,5 miljoner från Framtidens kultur. Den stiftelsens syfte var att se framåt och våga satsa på det nya. Jag är otroligt glad och tacksam för detta tidiga stöd, och för att vi i Sverige har den här typen av kulturbidrag. Vårt samhälle behöver satsa ännu mer resurser på kultur, inte minst för att bidra till att olika sorters frizoner skapas, rum där människor ges möjlighet att möta något nytt och helt annat än vad man vanligtvis gör, förklarar Elin Lundgren.

    Efter tio aktiva år har de totalt sett gjort runt 45 performanceföreställningar, de flesta i sin lokal i Malmö eller på andra platser i staden, men även utanför stadsmiljön. Som Jillian Mcdonalds spök- och skräckfilmsliknande performance i bokskogarna utanför Svedala 2009. Denna är – tillsammans med de cirka 200 misshandelssminkade kvinnorna på ett torg i Malmö – fortfarande deras mest uppmärksammade projekt. Många ville följa med in i skogens mörker.

    Numera har de årliga premiärerna begränsats till 3-4 stycken, för att kunna ägna varje föreställning den tid de kräver. Ofta engageras flera amatörer, hittills bedömer de att runt 800 personer har medverkat i deras uppsättningar under dessa tio första år. Petter Pettersson: – Visst är det en lyx att som institution kunna stänga under flera månader för att ta fram en ny föreställning, men det är helt nödvändigt för att resultatet ska bli bra. Här ligger också vår framtida utmaning, att göra riktigt stora komplexa produktioner. Nästa år blir det till exempel en performance med närmare 100 medverkande.

    Uttrycken skiftar hela tiden, men det gör även ämnena. Inte konstigt med tanke på att Lilith hela tiden söker nya personer runt om i världen att samarbeta med. Dessutom finns det inga klassiker att damma av i nya versioner. Performancekonsten är på så sätt alltid ny och nu.

    – Tankefrihet är ett centralt ord för oss. Om vi inte förstår vad våra inbjudna konstnärer tänker med sin föreställning men ändå tycker att det verkar bra, ja då vågar vi köra på det. Vi behöver inte ha två sidor med teori för att våga säga ja till en idé, känns det bra är det bra. Men när vi väl sagt ja, då är vårt engagemang totalt och vi för hela tiden fram våra åsikter, vi är inga bekväma ja-sägare, anser Pettersson och tillägger att det kan ta upp till två år för en föreställning att bli klar.

    – Att vi litar så mycket på våra känslor ligger till stor del i själva konstformen, menar Lundgren. Att det är en annan del av hjärnan som tänker, en del som man inte kan kontrollera på samma vis. Dessutom tror vi väldigt mycket om vår publik. Vi tror att folk älskar att tänka ut vad saker är, vilket också är något vi uppmuntrar; att vår publik går in i rummet och får lov att tänka exakt vad de vill om det som de möter.

    – Vi är lättillgängliga utan att kompromissa. Vi väljer aldrig ett ämne för att publiken ska känna igen sig, en ängslighet jag ibland kan tycka mig se hos de stora teaterhusen, säger Petter Pettersson.

    I dag är deras studio etablerad. Publiken kommer, de har prisats (Skånes kulturpris 2015), flera konstnärer hör av sig och inbjudningar från andra scenforum och festivaler runt om i världen ramlar ständigt in. Förra året var paret Lundgren & Pettersson i Indonesien och arbetade, nästa år väntar en festival i Kanada. Till exempel.

    Tioårsjubileet är nästa utmaning, och när de för något år sedan började fundera kring hur denna födelsedag skulle firas gick tankarna i olika riktningar. Till slut landade de i att ordna ett antal olika middagar. För att det finns något bekant, högtidligt och ceremoniellt i just större middagar, samtidigt som det är en aptitlig form som lätt går att variera.

    – Det här blir första gången som vi arbetar med ett tema, och det är även första gången som vi bjudit in konstnärer vi tidigare har samarbetat med. Det beror på att vi den här gången ville känna till konstnärerna för att få till helt skilda middagar, säger Elin Lundgren. Och så blir det, det har våra fem konstnärer sett till.

    Rummet och publikantalet är gemensamt mellan höstens middagar, inte det ätbara.

    – Även om inte alla detaljer är spikade än så verkar det inte som om alla kommer att ha med något ätbart, säger Elin Lundgren. I en av middagarna vet jag iallafall att det blir mat, fast den kommer att serveras på ett mycket oväntat sätt.

    Fakta

    Lilith Performance Studio

    Grundades 2007 i Malmö av konstnärsparet Elin Lundgren och Petter Pettersson. Tidigare drev de den fria teatergruppen Teater Lilith ihop.Under dessa tio år har de bjudit in flera konstnärer från stora delar av världen, och tillsammans med dem har de producerat runt 45 föreställningar. Deras studio finns på Ystadsvägen i Malmö, men deras produktioner kan sättas upp på olika platser i och utanför Malmö.

    2015 mottog de Region Skånes kulturpris.

    I höst fyller studion tio år, vilket kommer att firas genom nya samarbeten med fem konstnärer där middagen är den centrala formen. Här är schemat över höstens middagar: 22-24/9 (Dafna Maimon, Israel/Finland), 12-14/10 (Myriam Laplante, Italien), 24-25/11 (Odun Orimolade, Nigeria) samt 14-16/12 (The Icelandic Love Corporation, Island). “

     

    http://www.kristianstadsbladet.se/kultur/performancekonsten-ger-en-okad-frihet/

  • HAPPY  FEELINGS when someone writes so WELL about what we have been done for the last 10 years! Lilith 10 years YEAH !!

    An article about the birth and history and future of Lilith  by Sune Johanesson – Kristianstadbladet
    “A central scene in Ruben Östlund’s  the Golden Palms-prized film” The Square “consists of a thanks dinner for contemporary friends and patrons. As a initiating appetizer,  a powerful performance with a half-naked man is offered.

    I guess the couple and artist duo Elin Lundgren and Petter Pettersson are not surprised. This fall, their performance studio Lilith Performance Studio, based in Malmö, is celebrating ten years and during these years, not only have they seen an increased interest in their own business, the entire performance art has climbed straight up.

    But they also mention how this has meant that performance artists are increasingly seen as an extra spice, an unexpected and party-enhancing feature in a variety of contexts. Just like in “The Square”.

    Lilith Performance Studio is based in Malmö, but the couple Lundgren and Pettersson live in the neighborhoods around Linderöd. “On”, as Kristianstadsbladet’s photo director Tommy Svensson puts it, “Classic TV Swingmark” – a car race in the neighborhood. We drive there to get answers to how they will celebrate the 10th anniversary  this  fall, but we start wondering why performance art has become so popular in recent years.

    – The strength of performance art? says Petter Pettersson, thinking for a while.

    – It does not have the same tradition as the theater, it is more free in that way. There are no heavy, hundred-year-old institutions that take care for performance art. Still, there are theater professors who hit people in the head when it’s written wrong somewhere.

    Elin Lundgren continues:

    “It would not have been any safe zone for us to work in the theater tradition, rather a burden. We want to invite artists in our own taste, but  we always looking for personal artistry with varying expressions and from different parts of the world. It provides interesting collaborations and shows how wide today’s performance art is, and it is not only about one single distinct genre. 

    “We definitely do not operate within the theater, we are moving within our own system. It is a great freedom, says Petter Pettersson, and this conversation -baton is taken  by Elin Lundgren 

    ” It is incredibly difficult for us to follow a certain tradition and never want to be put in a a certain tradition or discipline. What we really do is punk.

    It was precisely this artistic freedom they were attracted to when they entered the 21st century, and felt that they Malmo-based theater group Theater Lilith began to stagnate. No matter what they put up, they did not reach out more then to a  faithful and homogeneous group of visitors. “It was,” as Pettersson formulates it, “it was as though we could knew the personal numbers of everyone in the audience.”

    However, they knew two things: that they wanted to continue with an artistic activity, but that it needed to change.

    “I’m from the theater, my background is as an actress, while Petter’s background is in the visual arts. We wanted to combine these expressions in some way, and tested by arranging some  performing arts festivals. Lilith by Night, we called these events and what happened, suddenly we reached a bigger and new audience, says Elin Lundgren and continues.

    – This raised the question, what would happen if we gave the visual arts the same conditions that exist in the theater world? By setting up different performances by  artist from around the world and where artists are paid, just as an director in the theater gets. Then our studio was born.

    The name Lilith was kept, but Theater was replaced by Performance Studio. And the new journey began to accelerate, through collaborations with a number of people who in a short period of time resulted in several performances.

    “What made this start possible was a contribution of 1.5 million from the foundation Framtidens Kultur ( the culture of the future). The foundation’s purpose was to see ahead and dare to invest in the new things. I am incredibly happy and grateful for this early support, and because that we in Sweden have this type of cultural support. Our society needs to invest even more resources on culture, not least to help create different kinds of free zones, rooms where people are given the opportunity to meet something new and completely different from what they usually do, explains Elin Lundgren.

    After ten active years, they have done around 45 performance performances, most in their locality in Malmö or elsewhere in the city, but also outside the city environment. Like Jillian Mcdonald’s vampire and zombie horror movie-like performance in the beech forests outside Svedala 2009. This is – along with the approximately 200 women made up as they had been abused,  in a square in Malmö – still their most notable projects. Many wanted to follow into the darkness of the forest.

    Nowadays, the annual premiers have been limited to 3-4, in order to be able to devote each performance to the time they require. Often, many amateurs are engaged, so far, they estimate that around 800 people have participated in their performances during these ten first years. Petter Pettersson: – “Certainly, it’s a luxury to be able to shut down for several months to create a new performance, but it’s absolutely necessary for the results to be good. Here is also our future challenge, to make really big complex productions. Next year there will be a performance with almost 100 participants.

    The expressions are changing all the time, but also the contexts. No wonder, Lilith is constantly looking for new artists around the world to work with.In addition, there are no classics to dust off into new versions. Performance art is always in this way new and now.

    “Freedom of thought is a key word for us. If we do not understand what the invited artists want or think off their performance but we think it seems good anyway, yes, the we dare to just go.We do not need to have two pages of theory to dare to say yes to an idea, does it feel good is it good. But when we have said yes, then our commitment is total and we always express our views, we are no comfortable yes-spokesman,  says Pettersson and adds that it can take up to two years for a performance to be completed.
    ” Our big trust in our feelings, is actually in the art form itself” Lundgren says. That there is another part of the mind that thinks, one that you can not control in the same way. In addition, we also think very much of our audience. We think people love to think what things are, which is something we encourage; that our audience enters the room and is allowed to think exactly what they want about what they meet.
    “We are easily accessible without compromising. We never choose a topic for the audience to recognize, an anguish I sometimes  see at the big theater houses, “says Petter Pettersson.

     

    Today their studio is established. The audience comes, they have been awarded (Skåne’s Culture Prize 2015), several artist contact them, and invitations from other art forums and festivals around the world are constantly coming in. Last year, the couple Lundgren & Pettersson were in Indonesia and worked, next year a festival in Canada is waiting. For example.
    The tenth anniversary is the next challenge, and when they began thinking about how this birthday would be celebrated a few years ago, thoughts went in different directions. Eventually they landed in order to arrange a number of different dinners. Because there is something familiar, solemn and ceremonial in just bigger dinners, while it is an appetizing form that can easily be varied.
    “This is the first time we work on a theme, and it’s also the first time we invited artists we have previously collaborated with. That’s because we wanted to know the artists this time to get quite different dinners, “says Elin Lundgren. And so will be, this is what what our five artists ensured.
    The room and the number of the audience are common between the autumn’s dinners, not the edible.
    “Although not all details are set, it seem that  not all of them  will have anything edible,” says Elin Lundgren. In one of the dinners, at least I know there will be food, though it will be served in a very unexpected manner.

    Lilith Performance Studio
    Founded in Malmö by 2007 by  the artists Elin Lundgren and Petter Pettersson. Earlier, they ran the free theater group Theater Lilith together.
    During these ten years, they have invited several artists from many parts of the world, and together with them they have produced around 45 performances.
    Their studio is located on Ystadsvägen in Malmö, but their productions can be installed at various locations in and outside Malmö.
    In 2015, they received the Kultur Skånes cultural award.

    This fall, the studio turns ten years, which will be celebrated through new collaborations with five artists, where dinner is the central form. Here is the schedule of the autumn dinners: 22-24/9 (Dafna Maimon, Israel / Finland), 12-14 / 10 (Myriam Laplante, Italy), 24-25 / 11 (Odun Orimolade, Nigeria) and 14-16/12 (The Icelandic Love Corporation, Iceland).

    Article in Kristianstadsbladet in SWEDISH >> http://www.kristianstadsbladet.se/kultur/performancekonsten-ger-en-okad-frihet/



SV
EN


  • Fint i Vårt Malmö om Lilith 10 år! <3

    “På tio år har de satt konstformen på den nordiska kartan och Malmö på den internationella konstscenen. I höst är det dags för jubileumsfirandet – och man gör det med tio publika middagar. ”You are invited”…

    Tio år med bildkonstnärer från hela världen, med minimalistiska, bombastiska, fantastiska och ibland helt obegripliga konstföreställningar ska firas.
    – Vi har ofta ganska mycket av en punkkänsla i det vi gör. Vi vill gärna stå lite utanför och kunna visa på något annat. Det kan bli fantastiskt – utan att man riktigt förstår varför det har blivit så jäkla bra, säger Petter Pettersson.
    – Det unika är att vi har produktionsmöjligheterna att jobba med en enskild bildkonstnär under lång tid, där de verkligen kan skapa sitt absolut största verk någonsin. Det är som en stor filmproduktion, som en jättestor separat utställning på konsthallen, som vi bygger upp varje gång, berättar Elin Lundgren. ” Text Lisa Appelqvist / Vårt Malmö

    http://dmweb.v-tab.se/webpages/Vart_Malmo/VTMO-170824.html

  • Very Nice in the Malmo Magazine Vårt (OUR) Malmo about Lilith 10 years <3
    “In ten years they have put the art form on the Nordic map and Malmö on the international art scene. This fall it’s time for the anniversary celebration – and Lilith do it with ten public dinners.” You are invited “…

    Ten years of visual artists from all over the world, with minimalist, bombastic, amazing and sometimes totally incomprehensible art performances will be celebrated.
    ” – We often have a lot of sense of punk in what we do. We love to stand a bit on the outside and be able to show something else. It can be amazing – without realizing why it has become so damn good, says Petter Pettersson.

    “The unique thing is that we have the production opportunities to work with an individual visual artist for a long time, where they can really create their absolute greatest work ever.It’s like a big film production, as a huge separate exhibition at a big art institution, which we build every time, says Elin Lundgren. “

    Text Lisa Appelqvist / Vårt Malmö

    http://dmweb.v-tab.se/webpages/Vart_Malmo/VTMO-170824.html


/ by / September 1, 2017 View


SV
EN
  • Äntligen dags! Nu släpps biljetterna till Liliths 10 -års jubileum –
    YOU ARE INVITED!!

    Först ut är YOU ARE INVITED – Orient Express, Yourself av Dafna Maimon den 22 – 24 september!!

    Dafna Maimons “Orient Express, Yourself” utgår från autobiografiskt material med fokus på fadern och de patriarkala strukturerna som omgav henne under uppväxtåren.
    Med en lekfull, absurd och samtidigt skarp kritisk blick undersöker hon hur det påverkat hennes tankar som kvinna idag,
    och låter bl.a. gästernas egna personliga berättelser bli en handelsvara.

    Boka på boka@lilithperformancestudio.com eller via sms till 0768112616. Uppge ditt namn och datum du önskar komma och hur många biljetter du vill ha.
    Pris: 100kr per biljett
    All övrig information får du vid bokningstillfället.
    Varmt välkommen!


  • Now finally it is time to celebrate!

    Tickets are now out for Lilith’s 10th anniversary – 10 very unique performance dinners of 5 beloved artists from Lilith’s past! YOU ARE INVITED!
    First out is YOU ARE INVITED – Orient Express, Yourself by Dafna Maimon on the 22nd – 24th of September!

    Dafna Maimon’s Orient Express, Yourself is based on autobiographical material focusing on the father and the patriarchal structures that surrounded her during the childhood.
    With a playful, absurd and at the same time critical look, she investigates how it influenced her thoughts as a woman today,
    and allow the guests’ own personal stories to become a commodity.

    Book your ticket(s) by mailing to: boka@lilithperformancestudio.com or send a text message to
    +46 (0)768112616. Write you name and date (22nd or 24th), and how many tickets you want.
    Price: 100 SEK per ticket.
    All other information you will receive during the booking.
    Warmly Welcome


 

KUL! DN väljer en konsthändelse att se fram emot –YOU ARE INVITED – Liliths 10 -års jubileum

Snart släpps biljetterna på vår hemsida.

Performancemiddagarna kommer hållas;  22-23 september, 12-14 oktober24-25 november och 14-16 december

#lilithperformancestudio10år #konsthändelse #dnkultur #youareinvited

http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/dn-valjer-10-konsthandelser-att-se-fram-emot/

 

Birgitta Rubin skriver:

”You are invited”

Liliths performancestudio, Malmö, 22/9–16/12

2007 startade Elin Lundgren och Petter Pettersson världens första performancestudio för bildkonstnärer. Performancen har sedan dess gått från att vara en marginell till en central konstform, och till höstens 10-årsjubileum bjuder Malmöstudion in till ”tio högst annorlunda performancemiddagar av 5 älskade konstnärer ur Liliths historia”. Middagskonceptet får konstnärerna tolka precis som de vill.

TIME FOR CELEBRATION!

Through September to December Lilith will celebrate 10 years as the only performance studio for visual artists in the world.

Since the inception in 2007, Lilith Performance Studio has created over 45 large-scale solo commissions and been engaged in numerous inspiring collaborations and curator missions worldwide.
Lilith wants to celebrate this with 10 very unique performance dinners – all with the same starting point: An intimate dinner for 150 people – of 5 beloved artists from Lilith’s past!

Each artist is completely free to interpret what a dinner may be: A social experiment, a colorful ceremony, a magical circus evening, or a preparation for a big anniversary. The expectations is high for what can happen within the frame of a dinner party offered at Lilith Performance Studio this fall.

The invited artists are:
Einat Amir (Israel) – 22-23 September
Myriam Laplante (Italy) – 12-14 October
Odun Orimolade (Nigeria) – 24-25 November
The Icelandic Love Corporation (Iceland) – 14-16 December

All artists the studio collaborated with since 2007 is all well documented under archives on Lilith’s website.

Each invited artist will hold 2-3 dinners in a row.
The dinners are open to everyone, depending on space.
Tickets will be released here on our website and through Lilith’s Newsletter on the 21st August 2017.

Warmly Welcome!

In April, 20 -23 Lilith Performance Studio did a major collaboration with the London based artist Oreet Ashery, the doom/sludge band Pyramido and 40 fantastic local knitters.
Here is the video documentation ready to be seen. Enjoy!

Lilith presents Passing through Metal by Oreet Ashery from Lilith Performance Studio on Vimeo.

For the duration of two hours the audience was invited to pass through the sound of metallic rain produced by eighty metal knitting needles, each attached to a pick-up microphone, and occasionally interrupted by Pyramido’s heavy sonic wall of growling doom. Moving continuously through the architecture of the space, the public became part of the rhythm, as there is no safe spot to be found.

Fin recension skriven av Anders E Larsson i den finlandssvenska tidskriften Presens nr 2 2017, av det storskalig performance Passing Through Metal som visades på Lilith 20-23 april, 2017 i samarbete med Oreet Ashery.

Recensionen är hämtad från Presens Facebook-sida: https://www.facebook.com/presens.fi/

 

 

 

 

Imorgon tisdag den 25/4 kl 12-13 kommer Liliths konstnärligaledare Elin Lundgren & Petter Pettersson samtala om kreativa processer under Skissernas Museums samtalsserie Brown Bag Lunches

Kom gärna dit!

https://www.skissernasmuseum.se/kalendarium/brown-bag-lunches-6/

VECKANS GÄST: LILITH PERFORMANCE STUDIO

Dags för Brown Bag Lunches (#6) – samtalsserien där vi var annan vecka bjuder in gäster med helt olika yrkesbakgrunder och diskuterar kreativa processer! Du serveras en god lunchmacka paketerad i en klassisk Brown Bag samtidigt som du lyssnar på ett inspirerande samtal – så simpelt är det.

Veckans gäster: Elin Lundgren & Petter Pettersson grundare och konstnärliga ledare för malmöbaserade Lilith Performance Studio – en oberoende arena för praktisk konstnärlig forskning. Varje år bjuder Lilith in konstnärer från hela världen, för att ge dem möjlighet att utveckla och presentera ett nytt performanceverk inför publik. Lilith öppnade 2007 i Malmö och har sedan dess skapat 45 soloproduktioner, flera curatoriska samarbeten, gästspel och festivaler. Som renodlad produktionsplats och arena för performancekonst är studion den första i sitt slag i världen. Både Petter och Elin är dessutom själva utövande konstnärer och var senast aktuella i deras produktion Island in the Sun, 2016.

Samtalet varar i ca 30 min och leds alltid av vår Host Paola Pellettieri. Insläpp kl 12:00, start kl 12:15, kom i god tid, begränsat antal platser!

Evenemanget kostar 65kr och då ingår den smarriga vegetariska mackan från restaurangen På Skissernas, samt bubbelvatten.

 

Väldigt fin recension i Sydsvenskan skriven av Boel Gerell.
Glad, varma och ikväll kör vi igen. Bra två tillfällen kvar att uppleva “Passing through Metal”
Varmt välkomna mellan 20 -22 ikväll och imorgon!

https://www.sydsvenskan.se/2017-04-21/hjartskarande-vackert-metallregn-i-vantan-pa-doden

________________

Very Nice Review in the newspaper Sydsvenskan written by the art critic Boel Gerell.
Tonight we are on again. Only two more times to experience “Passing Through Metal”
Warmly Welcome between 8pm – 10 pm

Translation of the review.

” – Heartbreaking beautiful metal rain in the anticipation of death!

Beautifully folded in a chest of drawers are tablecloths and lace-up lace, baby clothes, hand-woven linen and potholders. Generations of women’s hands have created a treasure that today lost its practical function. Who has a knitted cloth on the coffee table today? Who draws on its child a babygro in itching wool?

Nevertheless, there are plenty of women (for they are almost always women) who continue to sew and knit. Forty of them attend Lilith Performance Studio in Malmö this weekend. On the hard chairs, they work, so that it flashes and sings. Yes, singing, because each needle is a microphone that amplifies the clipping sound, a sound best described as “metallic rain”.

The light from the spotlights is green and reminiscent of a glass veranda, if it wasn’t for the floor that slopes so troubling. And the sizzling bass runs that intensify as the musician in front of me takes a more firm grip on his guitar. Then it breaks out, a heavy thundering in triple time with singer Ronnie Källbacks growling voice as an engine.

The knitting women don’t move a muscle, raising at the most the glasses on the nose. In the ears they have plugs, some even have big headphones. Past the rows of working women Ronnie Källback strides, knocks his chest and pushes out the chin and in the peripheral crowd, some supporter swings along.

The musicians in the sludge metal band Pyramido are abandoned to themselves, in the same way as the women close in their parallel universe.

Behind Passing Through Metal is the Israeli artist Oreet Ashery, who is currently living in London. In her later works, she has chosen to explore the deaths and preparations for this and it is no coincidence that we are on a sloping plan.

Had it been possible to distinguish the text in Källback’s song, the lyric had given additional weight to the descending apocalypse. Now the words do not go out, but the meaning is so clear in his expressive mini-play. The vibrations in the rhythm settle in the floor and walls and turn the whole room into a sounding resonance box.

A room was clad with plastic walls, on which visitors were invited to paint to thus recite the title of the work: “The space for freedom is getting smaller and less transparent.”

The apocalyptic roar drowns out in brief moments the sound of the knitting, but the work still continues unabated, and on the floor the knitting is growing. The process is apparently unstoppable and although the vibration from the doom penetrates right into the marrow, life goes on in some way. It’s heartbreaking beautifully so.

 

 


Loading